Idag satt jag och tänkte på hur bra jag har klarat mig utan Anna, jag klappade på mig själv på axeln lite och försökte tänka positivt. Jag menar klart jag ska vara glad att hon är där och gör Thailand lite osäkert med hennes big booty! Men jag saknar henne så mycket, det hemska är att samtidigt som jag klappade mig på axeln för att jag hade varit så duktig kom jag på att det har gått två jävla dagar. Två jävla dagar utan Anna i Boden och det har varit en evighet för mig, fattar fan varför inte distans förhållanden funkar, Skulle bokstavligen dö. hehe.
Tur iallafall att jag får några sms om dagen, Thank god.
Nu ska jag gå och lägga mig och sen hoppas jag att mina halsmandlar har lagt sig och att jag inte dör av saknad imorgon också. Puss på dig Anna. Bara 14 dagar.