Att lägga ned och släppa taget om sin ungdomkärlek.

Att bestämma sig för att lämna något bakom sig som man har hållit på med sedan man va 10-11 år, det är minst sagt tungt.
Men det känns som rätt val just nu.
Jag har känt ett längre tag att jag nu måste släppa taget om min lilla ungdomskärlek och inse att allt inte är förevigt, eller att allt inte behöver vara förevigt.
Jag går för första gången i mitt liv ut i världen utan några krav kan man säga, jag får helt och hållet själv bestämma vad jag ska göra.
Och det väcker många tankar ska ni veta.

Ska man Resa, flytta, plugga eller nåogt annat jag inte kunnat tidigare pga the glorias. Vem är jag utan the glorias?
Detta band har ju liksom format mig till den jag är idag och det har varit de jag ska förhålla mig till när jag väljer mina val i livet. Men inte längre.

Det kommer kännas tomt i början. Eller fritt. Det beror på hur jag tänker.

Jag känner mig iallafall extremt glad och stolt att jag gjort detta. OCH framför allt att jag fått göra det med de människorna som jag älskar<3 Vi har gjort det så jävla bra! Och jag känner att jag kan släppa taget om The Glorias nu. <3


Vad som händer härnäst får vi helt enkelt se.