Live wild ✌️ Die free

Förlåt, jag vet.. jag är sämst.

Kategori:

Hej min kära gamla blogg. Jag fattar inte att jag fortfarande skriver här, då och då.
Här har jag delat mina tankar, rädslor och lyckorus sedan 2008. Tänk vad tiden springer iväg?
Nu har jag slutat skolan på riktigt. Alltså på riktigt!!!
Det är grymt underbart att säga det, känns overkligt fortfarande. Förra året den här tiden var kaotisk, hela trean var kaos när jag tänker tillbaka.
Men vi klarade det också, och nu är jag här. Nytt jobb och nya kläder, haha.
 
Jag trivs väldigt bra på mitt nya jobb, kan inte alls klaga på något och det ska jag inte göra heller. Jobbar som personlig assistent åt världens gulligaste kille som älskar humor och musik m,m. Det passar mig perfekt. Här jobbar jag 73% vilket också passar mig bra då jag arbetar mycket med bandet på sidan om. Eller ja, bandet går ju alltid först utan tvekan men shh, det är vi lite tysta om.
Ang. musiken så släpper vi den efterlängtade plattan den 25 september och det känns så jävla bra. Samtidigt som släppet befinner vi oss i Stockholm för några gig bla vårat releasegig den 25e som kommer bli någonting alldeles extra.
Sedan har vi flyttat replokalen också och det var känslomässigt det med. Vi har tillbringat fem år i Larssons hus och nu gör vi inte det längre. Det känns lite i hjärtat men nya replokalen är jättefin (ser ut ungefär som emmas rum) haha.
I sommar har det gått väldigt bra för oss och det känns som att jag ibland drömmer. Allt med musiken är på topp, inspirationen och motivationen. Vi vill detta mer än någonsin & det både känns och syns.
Jag tror det är mycket tack vare skolan som gjort att jag känner mer motivation än någonsin, jag känner att jag äntligen inte behöver oroa mig så mycket och jag får göra det jag älskar mest.
 
fyfan, tänk att vissa av er följt mig här sedan 2008, då var det mycket hjärtekross och elände. I alla fall vad jag tyckte då. Nu kan jag sitta i flera timmar och skratta över hur dramatisk man var. Stackars 14åriga Jill.
 
Okej, dessa inlägg blir alltid så spretiga och jobbiga men jag hoppas att det går att läsa.
Nu vet ni lite var jag sysslar med på dagarna och nätterna i Boden.
 
Rock on people.
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: